”Lämna EU skulle ge en ekonomisk chock”
Ett problem för vanliga människor som ska bestämma sig för vad de ska rösta på är bristen på fakta. Ingen kan säga exakt hur framtiden ser ut ifall britterna lämnar.
För att ändå få lite hum om hur det kan bli besöker jag John Springford, forskare på tankesmedjan Center for European Reform, CER. Deras kontor ligger ett stenkast från det pampiga brittiska parlamentet med turistattraktionen Big Ben.
London
Organisationen håller till i en liten, pittoresk byggnad som andas brittisk historia. Vi visas in i ett spatiöst men modernt möblerat konferensrum på andra våningen där alla dagens dagstidningar ligger prydligt uppradade på bordet.
CER intar en skeptisk ställning till EU utan att för den skull vara emot. De har granskat de få djuplodande bedömningar som gjorts av olika fristående organ om vad ett brittisk utträde skulle innebära.
John Springford är en lågmälad och försiktig herre. Men han är ändå säker på sin sak.
– Oavsett vilken typ av avtal Storbritannien får efter ett utträde så kommer landet att förlora ekonomiskt på det. Både på kort och på lång sikt. Direkt kommer ekonomin att få en chock som i värsta fall kan leda till recession, höjda räntor och ökad inflation. På sikt kan vi räkna med att tillväxten blir en procent mindre per år.
Lyssnar man på ledande ekonomer så hävdar en överväldigande majoritet att landets ekonomi drabbas negativt. Den enda oenigheten gäller hur illa det kan bli John Springford
Springford har granskat OECD:s, IMF:s och London School of Economics analyser och inte kunnat hitta några svagheter. Däremot ger han inte mycket för lämna-sidans ekonomiska kalkyler som han menar bygger på en ekonomisk modell som visat sig felaktig.
– Lyssnar man på ledande ekonomer så hävdar en överväldigande majoritet att landets ekonomi drabbas negativt. Den enda oenigheten gäller hur illa det kan bli.
Förespråkarna för brexit menar att Storbritannien är en så stor och viktig handelspartner för övriga Europa att man snabbt kommer att få ett bra avtal utan medlemskap. Något John Springford ifrågasätter starkt på sitt torra, akademiska sätt.
Utträdet kommer att ses som en fientlig handling av övriga EU, menar han.
– Övriga EU-länders ledare kommer att stå under starkt tryck från sina hemmaopinioner att inte göra några eftergifter till britterna. Många länder har också starka EU-skeptiska grupper på högerkanten som man fruktar också kommer att driva på för utträde om britterna får en sockrat deal.
Lite hårddraget kan man säga att vad lämna-sidan vill ha är alla fördelar med att vara med i EU utan att för den skull behöva stå ut med några av nackdelarna. Man vill inte betala någon avgift till EU och man vill inte behöva acceptera fri rörlighet för EU-medborgare. Däremot vill man fortsatt ha fri rörlighet för varor och tjänster utan att behöva betala några tullar.
– Övriga EU kan omöjligen acceptera den kombinationen. Britterna kan kanske hoppas på ett avtal liknande Norges där man har många av medlemskapets fördelar men inte alla. De betalar fortfarande en avgift och måste acceptera fri rörlighet.
Det önskescenario som lämna-sidan försöker sälja in finns med andra ord inte i verkligheten.
Störst osäkerhet råder egentligen om hur EU kommer att fortsätta fungera ifall britterna röstar för ett utträde. Unionen har byggts upp under årtionden efter långa och tuffa förhandlingar. Vad händer om man bara plockar ut en så stor pusselbit som unionens näst största ekonomi?
Det blir svårare för de länder som i likhet med ö-riket inte använder euron att fortsätta hävda sin rätt.
Många britter gillar inte att viktiga beslut fattas i Bryssel även om det gynnat oss ekonomiskt. På samma sätt ogillar många den snabba förändring av brittisk kultur och karaktären i samhället som invandringen inneburit. Det gör folk nervösa och oroliga John Springford
John Springford tror att maktbalansen i EU kommer att ändras. Tyskland kommer att bli ännu mäktigare och länder som Sverige och Italien kommer att förlora en viktig allierad när det gäller försöken att liberalisera ekonomierna ytterligare. Vilket kan leda till lägre tillväxt på sikt.
Unionens utrikespolitik kommer förmodligen att ändras.
Storbritannien är det land som drivit på hårdast för sanktioner mot Ryssland på grund av annekteringen av Krim. Det trycket kommer att minska.
Den gänglige ekonomen klädd i kostym men med skjortan öppen i halsen är egentligen inte pigg på att försöka spå hur omröstningen går.
– Men om du tvingar mig så tror jag stanna-sidan till slut drar längsta strået. Jag tycker redan man kan se hur de är på väg att vinna de ekonomiska argumenten. Det är därför som lämna-sidan mer och mer börjar prata om invandringen som ett skäl att välja utträde. Men ser man krasst ekonomiskt på det har invandringen gett plus i statskassan för Storbritannien.
Så i grund och botten handlar viljan till utträde om en form av nationalism, även om Springford inte vill använda det ordet.
– Många britter gillar inte att viktiga beslut fattas i Bryssel även om det gynnat oss ekonomiskt. På samma sätt ogillar många den snabba förändring av brittisk kultur och karaktären i samhället som invandringen inneburit. Det gör folk nervösa och oroliga.
Så mycket att man är beredd att betala ett ekonomiskt pris för att få färre invandrare.